En väg till det poetiska?

Jag läser vidare i litteraturen och funderar kring hur vi kan komma åt mellanrummen som jag skrivit om tidigare. Och ja, såklart, det har väl ni som läst redan tänkt - dokumentation!  Carla Rinaldi skriver om dokumentation i boken "Att göra lärande synligt"

"Därigenom blir den möjlig att delge andra, och det gör den öppen för möjligheter, möjliga tolkningar och mångfaldiga dialoger bland barn och vuxna. Jag tror således att  återgivandet av en lärandeprocess kräver att man använder inte bara det verbala och visuella språket på ett berättande och analytiskt sätt, utan också i det poetiska, metaforiska, musikaliska, fysiska och dramatiska".

Och detta gäller ju även oss som lärare när vi lär - vi använder också, liksom barnen,  många olika språk och behöver få fatt i dessa genom dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen kan vara en väg in i poesin, i mellanrummen... En väg till att hitta barnens högsta kvalité, som Pernilla Mårtensson pratade om. Det borde ju även innebära att vi kan hitta pedagogernas (mina och kollegornas) högsta kvalité, vad tror ni?

"Ja må hon leva!"

citat hämtat från sidan 150 i "Att göra lärandet synligt: barns lärande -induviduellt och i grupp", Project Zero Reggio Children, 2006